När man pratar om filosofi stöter man ofta på några vanliga vanföreställningar. En är att inom filosofin finns det inte något rätt eller fel. Jag får tycka vad jag vill och du får tycka vad du vill, men ingen kan säga att någon annan har fel. Tänker man så har man nog uppfattningen att filosofi innebär att man, med ett vulgäruttryck, ”filosoferar”; att man tänker lite hur som helst, att man grunnar på meningen med livet, varför havet är blått, varför glass är gott. ”Spekulerar” kanske vore ett bättre ord. Den andra uppfattningen man ofta träffar på är att filosofer sitter på sina institutioner (vanligtvis akademiska sådana) och tänker komplicerade tankar som har mycket lite med oss vanliga dödliga att göra. Filosofi kan säkert vara bra tänker man (fast egentligen tänker man tvärtom) men det har ju ingen praktisk nytta.
Den första uppfattningen kan man nog avfärda rätt lätt. Om filosofi inte innebär något annat än att tänka vad man vill när man vill hur man vill vore den inte mycket att komma med. Det är ju trots allt en akademisk disciplin (bland annat) och om ingenting är fel är heller ingenting rätt och filosofin blir poänglös och, kanske ännu värre, harmlös. Vad man missar om man tänker på det här viset är att det inte blir filosofi förrän man också försöker besvara frågan om varför glass är gott, och på ett sätt som faktiskt verkar rimligt. Den första frågan leder till fler frågor och har man tur (eller otur) står man till slut där med en hel filosofi.
Den andra uppfattningen är inte lika lätt att skaka av sig. Det finns en hel del filosofer som sitter på sina institutioner och tänker just komplicerade tankar som kanske inte har så mycket med vardagslivet att göra. Inte minst kan det verka så när man tittar på hur den analytiska filosofin har utvecklats de senaste 100 åren. Men filosofi måste inte vara det, åtminstone inte enbart. Filosofen Ludwig Wittgenstein skrev att ”Filosofins syfte är att göra tankarna logiskt klarare. Filosofin är ingen lära utan en aktivitet.” Han skrev i och för sig strax därefter att:
”En sats, som uppstår när en sanningsoperation tillämpas på resultaten av sanningsoperationer med elementarsatserna, kan vinnas genom en enda tillämpning av en sanningsoperation på elementarsatserna”.
Så mycket för klarhet. Det har också sagts att filosofins uppgift inte är att ge några svar utan att ställa bättre frågor. Sedan är det inte alltid helt enkelt att omedelbart se vad en aktivitet har för nytta. Det är inte många som begriper sig på riktigt avancerad matematik men vi hade inte haft mycket till modernt samhälle utan den.
Även om filosofin inte alltid är enkel börjar den alltid med en enkel fråga: varför? Många frågor kan vetenskapen besvara (varför är havet blått?) men andra behöver man filosofin till att reda ut (varför är glass gott? Och varför är det ingen som tycker om pistageglass?). Förhoppningsvis kan filosofin bringa lite reda i oklarheterna. Kanske kan den ge en annan vinkling på problemet. Kanske kan den åtminstone få oss att ställa lite bättre frågor.
Filosofi für alle 